InteUtanF

Helgen. Oj vilken helg vi haft. På lördagsmorgon efter lite mys och obligatorisk ”benen-i-vädret-timme” satt vi oss i bilen för att köra till vår vackra huvudstad och om än vackrare Underbara A.

Efter ett stopp i Jönköping för inhandling av dansbandsskivor och schlager var vi väldigt snabbt i Stockholm. Lite fix senare kände jag mig skitsnygg. Svart klänning och röda läppar. Jag brydde mig inte ens om mina 6 tunga kilo som sitter lite var stans. Fördrink med trevliga människor och en timme senare traskade vi till festen. Väl där låg festen på sjunde våningen i ett stort kontorskomplex och vi gick med bestämda steg in i hissen. Max 4 personer eller 350 kg. Ok, ähh den startar ju inte om det är för tungt sa sex salongsberusade festfirare. Jo visst. Mellan våning 3 och 4 var vi fast sex personer på 1 kvardratmeter. Vi ringde på klockan och en röst svarade att vi skulle få hjälp inom 20 minuter. TJUGOMINUTER i en sån liten hiss. Minuterna gick och ingen kom. En timme blev till en och en halv och luften var nu ganska kvav och väldig varm. Jag var inte lika snygg längre.. 1,50 timme senare kom en ”redig” man i flanellskjorta och verktygslåda och manade att: hade vi bara läst instruktionerna hade detta aldrig hänt. Tack tack sa 6 numera svettiga festfirare. Dock med ganska glatt humör i behåll. Jubel och applåder i lokalen när vi kom och det bästa en väldigt glad Fröken A.

Sen blev det middag, allsång och dans till klockan slog 03. Då tackade detta glada skånegäng för sig och tog trapporna ner. En otrolig fest jag sent skall glömma.

Nu är man tillbaka på jobb! Räknade i kalendern idag att vi nu väntat i kön i 1 månad. Only 3 to go..

Pratade med en gammal och kär vän som fick mig förstå min styrka. Hon sa att min viljestyrka har flyttat berg innan. Hon har rätt! Jag borde veta bättre, jag borde inte tvivla..

//Mrs L