InteUtanF

Jag blöder fortfarande, inte trevlig blödning utan brun grötig sörja. Det gör mig enormt frustrerad och irriterad. Gyn sa att mensen skulle komma på riktigt om en vecka dvs nästa tisdag typ. Men ska jag gå med detta äckel till dess? För jag tror alla kan förstå att man känner sig inte sin fräschaste när det kommer ut demoner ur sin helighet. Blää och fy!!

Jag ringde och tjatade på gyn att få utskrivet primoulut-nor för att stoppa äcklet och framkalla en riktig blödning. Efter många om och men får jag komma och hämta receptet i morgon.

En del av mig vill härda ut, se om det riktiga mensen kommer och en annan del av mig vill äta magiska tabletter som gör allt bra.. Jag har fortfarande inte bestämt vilken sida som vinner.

Nu är det i alla fall bara 10,5 timmar tills semester.  Jag hoppas att jag kan slappna av och andas. Allt kommer lösa sig, jag vet ju om det. Jag är bara så otålig. Jag vill börja nu, jag vill att det ska vara höst så RMC har öppet och kan ta ställning till mig och fina F. Just nu står man lite i ingenmansland och undrar vilket håll man ska gå. Och jag som är ett kontrollfreak ut i fingerspetsarna gillar liksom inte att navigera utan GPS, karta och kompass.

Jag läser IVF blogga som om det vore min drog. Jag blir lika lycklig efter varje jag hittar som det står gravid på, ännu gladare av att hitta dom som lyckades på första försöket.. Där vill jag också vara. Det är där vi ska vara.

Och jag har förstått hur lyckligt lottad jag är att bo i Skåne. Att man här får 3 försök medan i Norrland bara 1. Att RMC här är ett av dom främsta i landet och att massa forskning händer just här. Det gör mig glad och lugn i en sekund. Jag vill lita på RMC och jag vill lita på Dr K. Men mest av allt så litar jag på mig och F.. Jag och F fixar detta!

//En om möjligt mer semesterlängtande småblödande Mrs L