Sprutdag 1. Vilket förbannat tråkig rubrik..
Åh jag kommer ihåg den första sprutan jag satte i magen. Det var en hormonbehandling och jag var ganska kaxig tills precis innan nålen skulle in. Vet inte hur länge jag satt och måttade med nålen framför mitt pergotimefläsk, men inte kom den iallafall. Jag hade också den där hemska känslan av orättvisa den första tiden men det går över. Ganska snart ska du se att det inte känns så jobbigt att ta sprutan, du kommer att längta efter den. Varje spruta tar er ju närmare ert barn.
Det är jättekänslosamt och jobbigt att påbörja behandlingen men det kommer att gå så bra. Du är så stark och detta klarar ni!
Ps. Ang droppen som kan bli över så nojjade jag också över det flera ggr men det är ingen fara alls. Massera gärna på magen efter sticket så fördelas vätskan ut i magen bättre.
Kramar i massor!!
Nu är du igång! Åhh vad härligt! Du sitter inte i väntrummet längre:) min första sprutdag var precis som din. Känslan av hur jävla orättvist livet är! Men sen dess har det bara blivit bättre. Min doktor sa till mig: du och din man har aldrig tillsammans varit så nära att få barn som nu. Det känndes himla skönt! Den lilla droppen som åker ut är ingen fara.. Men om du släpper skinnet som du kniper ihop efter innan du drar ut sprutan .. Så händer inte det. Själv har jag väntat en vecka och har en vecka kvar innan jag får veta om det lyckats. Hoppas! Lycka till med allt!!
Ja, släpp skinnet och låt sprutan vara kvar i 20-30 sekunder. Jag brukar trycka på "knappen" flera gånger efter den klickat klart, då brukar det inte komme ut några droppar när jag till sist drar ut det.
Kram
Anna
Nu börjar resan :) jag borde göra babyflaggor och vifta med - heja heja heja! Du kommer klara det är älskade vän.
Åh hjärtat! Du är så duktig. Ikväll tar jag min sista spruta... sen väntar nästa äventyr! HJÄLP.... vilken panik! Men det ska gå. KRAM
Spännande, nu är ni igång! Heja! Stor kram