Hustankar..
Jag har inget vettigt att skriva. Dagarna går i snigelfart och jag trodde inte det var möjligt att dom kunde gå saktare än när man hade nedräkning inför IVF:en. Dom går betydligt långsammare nu.
Jag lever efter graviditetsveckor och längtar tills vecka 12 är över. 17 dagar dit. Illamåendet kommer och går. Mest när jag är hungrig eller har sovit dåligt, aptiten är fortfarande katastrofal och riktig mat är jobbig att äta. Godis och frukt går bra, men hur bra är det egentligen. Försöker göra smoothies med yougurt för att få i mig näring. Och jag blir mätt innan jag ens börjat äta känns det som. 5 tuggor sen stånkar jag som jag ätit ett helt julbord, som jag förövrigt mådde illa av att bara skriva.
Brösten ömmar inte under dagarna, det har dom i för sig inte gjort under hela tiden. Jag kan känna ett tryck eller att dom spänner direkt när jag vaknar eller under natten, men det är allt. Bröstvårtorna är mörkare och ådror syns tydligt men dom är samma storlek. Huvudvärken är också ganska ihållande. Men i övrigt mår jag väldigt bra. Trött och orkeslös men bra.
Igår var vi och tittade på hus. Vi bor idag mitt i centrala Malmö i en stor lägenhet på närmre 130 kvm. MEN lägenheten är inte alls anpassad för barn. Det är tre stora rum i fil och ett liiiiiiitet pigrum bredvid köket. Självklart kan vi bo kvar så länge bubblan är upp till ett par år, men sen inser jag att det bästa är att komma ut från innerstan. Jag älskar stan, jag älskar närheten till restauranger och affärer och det faktum att jag kan köpa en liter mjölk dygnet runt. Inte för att jag en endaste gång köpt mjölk efter kl 20.00 någon gång, men ändå.. Det är konstigt att jag tycker så då jag är uppvuxen på ”landet” nära öppna vidder och havet. Där bussen gick en gång i timmen och ännu mer sällan på helgen. Där man inte behövde låsa cykeln eller vara rädd för bilarna eller fula gubbar. F är också uppvuxen så och vill verkligen tillbaka till det livet. Han vill ha gräsklippare och grill i garaget. Han vill att Bubblan ska få springa i gräset på baksidan och kunna cykla till skolan. Självklart fattar även jag att detta är ultimat. Jag kommer absolut inte att kämpa för att stanna kvar i stan. Och jag vet att livet kommer bli minst lika bra i ett hus med trädgård. Förmodligen bättre..
Igår hittade vi verkligen ett hus vi gillade. Ca 2.5 mil utanför Malmö. Problemet är ju att vi måste sälja vår lägenhet först innan vi kan köpa något nytt. Och marknaden är inte fördelaktig att sälja i. Vi får se hur det blir. Hur det än blir så kommer det bli bra tillslut. Bubblan ska få springa naken igenom vattenspridaren på sommaren utan att oroa sig för fula gubbar.. Det får vi fixa helt enkelt.
//Mrs L
Hej min älskade dotter. Visst har det många plusvärden att få växa upp på landet. Jag minns att du och din bror gick till "träsket" för att upptäcka saker och ting bl:a groddor. Visst sprang ni nakna genom vattenspridaren. Roligast var nog när ni tog spridaren och sprutade på mig. Att ha en lekstuga, där du kunde bjuda mamma och mig på saft och bullar, är svårt att ha i sta´n.
Hej min älskade dotter. Visst är det en stor fördel att få växa upp på "landet". Jag minns när du och din bror begav er till "träsket" för att upptäcka världen. Mest blev det groddor. Att springa genom en vattenspridare nakna, gjorde ni många gånger. Roligast var nog att jag mig med vattenspridaren.
Att ha en lekstuga, där du kunde bjuda mamma och mig på saft och buller, är inte så lätt i sta´n
Åååå det låter så mysigt att ni varit och tittat på hus. Köp hus så kan jag och mina framtida fem storstadsungar få komma och leka av sig :)Maila mig gärna länken till huset om du kan och vill. Blev ju nyfiken. För övrigt hänger det en liten Ralp Lauren -dräkt på en hedersplats i min garderob. Jag blir glad bara av att titta på den :)
