InteUtanF

I bland är jag så rädd att jag glömmer bort att njuta av att du finns i min mage.

Jag tror att det är för att väntan på dig var så lång och ibland tvivlade mamma. Förlåt för det älskade Bubblan. Jag skulle aldrig tvivlat på dig. Någon sa ju till mig att anledningen till att du dröjde var att du inte var redo än. Du fanns på något annat ställe i vårt universum. Kanske vilsen och letade efter oss lika mycket som vi letade efter dig?

Jag tror aldrig du kommer förstå hur efterlängtad du är. Men jag ska spendera varje dag i resten av livet med att få dig att förstå att du är den mest älskade människan här i världen. Jag ska viska till dig varje kväll när du ska sova att du är så efterlängtad. Att vi, din mamma och pappa skulle ta ner månen för dig, att vi, din mamma och pappa lever för ditt leende.

Jag är så nyfiken på vem du är. Är du en pojke eller flicka? Kommer du ha din fars ögon? Hoppas du slipper din mammas temperament.. Det kan bli synd om pappa om vi är två mot en.

Vad kommer du tycka om att göra? Vilken älsklingsrätt vill du äta varje fredag?

Du har så många som väntar på dig redan. Din farmor började tvätta klossarna redan när du var några mm stor, din morbror planerar vilka sneakers du ska ha och din morfar övar på sina historier så han kan berätta dom för dig. Och din pappa. Din pappa ligger varje kväll och läser om din utveckling, han läser tester om vilken barnvagn som är bäst och vilka tillsatser i maten  man ska undvika. Du hade aldrig kunnat få en bättre pappa än just han. Han vill så gärna att du ska börja sparka hårt så han kan känna dig. Han ligger med handen på min mage varje kväll och försöker locka dig till en kick. Själv tror jag att du blir så lugn av hans stämma så du somnar. Det gör jag. Alltid. Han har den förmågan din far. Så det bli nog han som sköter din nattning i framtiden.

Älskade Bubblan. Aldrig någonsin har jag älskat något så högt som just dig. Aldrig någonsin har jag längtat efter någon som just dig.

All smärta, att alla tårar som fälldes och att all hopplöshet som kändes. Att ilska och all frustration. Allt mörker.. Det var värt allt. och jag ångrar inget. Det gjorde att just du landade i min mage.

Vi längtar och älskar dig så fina Bubblan!

//Mrs L eller Mamma